Svenskt hantverk

handwerk

Det finns ett ofantligt brett utbud av svenskt hantverk och i Dalarna hittar vi kanske den allra mest kända inom träslöjden, nämligen Dalahästen. Dalahästen är kanske den allra starkaste och vanligaste symbolen för Sverige som man kan hitta. I synnerhet när det gäller svensk allmogekultur. Dalahästarna tillverkas framför allt i Nusnäs som ligger i närheten av Mora i Dalarna. Traditionellt var den rödmålad, men förekommer nu i alla tänkbara grundfärger. Det finns dock mer svenskt hantverk än bara Dalahästen.

Dalahästen

Dalahästen har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri och som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, speciellt kurbitsmåleriet. Själva dekorationen kallas krusning.

Det var gårdfarihandlarna som tog med sig hästarna när de reste runt i Sverige och internationellt genombrott fick den vackra hästen vid New York World’s Fair 1939, då Dalahästen fick representera Sverige. Världens största Dalahäst finns på en rastplats vid Riksväg 70 i Avesta. Den är 13 meter hög. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök.

Leksands Träslöjd

Vid Leksands Träslöjd så ägnar man sig också åt svenskt hantverk. Här snidas nämligen den kända vindflöjeln ”Gubben och Gumman”. Figurerna är handsnidade i trä med riktiga kläder av tyg. Gubben slipar och gumma drar veven. Dessa är hur söta som helst och mycket populära.

Svenska folkdräkter

Folkdräkter är en viktig del i vårt kulturarv eftersom de symboliserar den lokala och nationella identiteten och ger oss en bro till det förflutna. Dräkterna är ett sätt att visa våra rötter och vart vi kommer ifrån samtidigt som de förmedlar intressant kulturhistoria och gamla hantverkstraditioner.

Svenska folkdräkter är egentligen ursprungligen den svenska allmogens historiska klädsel som man bar och som varierades året runt. Detta var före den industriella revolutionen. Vissa svenska dräkter varierades efter kyrkliga högtider enligt den egna bygdens dräktalmanacka. Efter att man slutade bära folkdräkt så uppmärksammades igen klädseln från sent 1800-tal av societeten och började nu att användas i festliga sammanhang som högtidsdräkt.

I vidare bemärkelse omfattar folkdräkter även bygdedräkter och sockendräkter som namngivits av en bygd eller socken. På 1960-talet fick folkdräkten ytterligare en renässans och förekommer sedan dess som en fest- och högtidsdräkt. Det finns även landskapsdräkt.

Föreningen för Svensk Hemslöjd

Denna föreningens verksamhet bestod av butik, anställda textilkonstnärer och snickare som kom att stå som förebild för de lokala hemslöjdsföreningar som bildades från 1904. Föreningen har idag cirka 400 medlemmar. Den är ansluten till Riksförbundet SHR och är en ideell organisation som verkar för att bevara, främja och utveckla slöjden, både som kultur och näring. Visionen är att ge varje människa möjlighet att upptäcka skönheten, nyttan och glädjen i det svenska hantverket.

Hantverk i Sverige

Om man vill läsa och lära sig mer om svenskt hantverk så har boken Hantverk i Sverige det man behöver. Detta är en uppslagsbok som handlar om traditionellt svenskt hantverk i modern presentation. Hela 300 hantverksyrken beskrivs i boken och detta visar hur stort svenskt hantverk verkligen är. Vi ska vara stolta över våra otroligt vackra traditioner och hantverk.

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*